Som jag berättat är jag en ovanligt vig katt och intelligent katt. Det tog alltså bara några dagar innan jag kom på ett sätt att slicka på mitt kattereringssår. Jag viker mig helt enkelt dubbel.
Sen placerar jag trattkanten bakom den lilla svullnaden jag fått efter operationen och sträcker fram huvudet en bit över kanten och slickar loss.
Matte blev helt förskräckt och visste inte vad hon skulle ta sig till. Vettisen har visst stängt över helger.
Men *suck* matte är inte helt tappad bakom en kattkorg hon heller. Hon förlängde halva min tratt med en bit plast.
Ovanligt smart tyckte hon att hon var, för det är bara att vrida på tratten så att den oförlängda delen kommer neråt när ja skall äta.
Ni skulle bara se den dödande blick jag gav matte när ja upptäckte att hon sett till att jag inte kunde slicka mig på såret mer.
Matte bestämde att hon inte vågar lämna mig förrän jag fått en större, riktig tratt från vettisen, på måndag.
Jag känner mig minst sagt övervakad just nu.
Inlägg
4 kommentarer:
Nämen Nea då! Låt bli kattereringssåret omedelbums! Tänk om nåt händer så matte släpar dig till vettisen igen! Men jag förstår hur du känner när matte övervakar vartenda steg du tassar. *tröstartass*
Men Sippo: Det kliar ju så ja håller på att bli tokig ju.
Men till vettisen vill ja inte igen! Jaja, ja får väl finna mig i förlängningstratten då...
Sniff.
Tack för trösttassen.
nosgos!
Om min mamma vore lika smart som din skulle jag kanske få ta med ungarna ut på jakt.
Men du det verkar jobbigt det där med tratten. Fast jag måste jama att du är lika söt som vanligt. Fast dom spökat ut dig så där.
Försök att inte slicka på såret. Det kan vara jättefarligt har jag hört.
*uppmuntrarjam*
Mattar förstår verkligen inte att vi vet vad som är bäst för oss själva och ungar.*fnys*
Hoppas din matte tar sitt förnuft till fånga så du får lära dina kottar jaktens ädla konst.
Ja skall försöka låta bli mitt sår, trots att de kliar så ja håller på att bli galen.
Tack Babs.
Nosgos!
Skicka en kommentar